Tig och lid!

När man ger sig in i jobbsökeridjungeln och tar sig till diverse jobbportaler (vedervärdigt ord) inser man snabbt att det behövs nån slags gemensam standard. Varje sajt har sina egna kryssrutor, formulär och annat bjäfs för att fylla i exakt hur bra man är på armeniska eller om man är en jävel på att lösa sudoku. Dags för ett nytt hack: ”Jobbsökarsajtifyllaragenten”! Givetvis måste man först fylla i sina data till agenten…

Monster.se har numera lyckats fixa en word-cv-importör som förstår tabeller. Ett klart steg framåt. Stepstone.se tycker att man ska fylla i datum på amerikanskt format. Proffsigt. Dfind.se har ett sista steg med olika frågor om erfarenhet. Jag tror de flesta frågor och svar var felstavade. Pluspoäng för det ambitiösa försöket att automattolka word-cv:t till sitt egna formulärformat, men det funkade inte speciellt bra, så juryn drar av poängen igen.

Det är ett jäkla sug efter dataingenjörer just nu. Även jag går i jobbytartankar. Så om det är nån som behöver en/känner nån som behöver en kompetent, nyfiken och ambitiös arkitekt/designer/utvecklare/databasspecialist kan ni ju alltid flukta i mitt CV.

Igår kom jag hem från bröllopshelgen i Växjö, trött, belåten och en vinpava rikare. Johan och Birgitta, numera familjen Adell, hade en vacker cermoni i S:t Sigfrids kapell med fantastisk sång (Eva Cassidy-version av Stings ”Fields of Gold”). Råflyt med vädret, bröllopsfesten ägde rum i Kronobergs slottsruin ute i en sjö. Toastmasteruppgifterna funkade enligt plan – den plan som skrevs ner på baksidan av festprogrammet några timmar innan evenemanget. När vi avslutat den organiserade sittningen kunde vi välförtjänt ta några omtag på avecen.

All in all, jag hade grymt kul. Nu ska den svarta kostymen få en välförtjänt kemning.

Idag fortsätter jag min resa genom Sveriges kyrkor och festlokaler till Växjö. I morgon är det Johan & Birgittas stora dag. Jag, Mathias och Victor ska toasta och vara allmänt pyssliga och behjälpliga. Av de fina skräddarsydda kostymer som vi allihop köpte på Borneo förra vintern är det bara min som kommer att åka på i morgon. Övriga svepskäl: ”Den satt aldrig bra” (men för tusan, den är ju måttbeställd) och ”Jag har gått ner för mycket i vikt”. Joråsåatt.

Tack vare att jag vägrar planera mitt liv i förväg så insåg jag förra veckan att SJ minsann tyckte att två tusen spänn var ett rimligt pris för Sthlm – Växjö t o r. Icke då. Så det blir snålbuss i sju timmar. Jag tänker lida (och titta på Mythbusters) hela vägen.

SMHI hävdar att det ska bli helt okej väder i morgon, men jag packar allt mitt paraply ändå.

DN rapporterar idag att det möglas friskt i svenska badrum. Jag är inte så förvånad efter att ha besökt vänner på T1-området i Linköping och sett kvaliteten på badrumsbyggena (90-talet) där. I en lägenhet rasade i princip en kakelvägg ner i backen i ett sjok. I en annan kan jag knacka på kaklet och höra hur var fjärde platta sitter löst och bara väntar på att lossna. Och i en tredje upptäcktes det vid en renovering av arbetsrummet att väggen mot badrummet var luden av mögel och nu stundar en rejäl renovering av den lägenheten. Mumma. Nu väntar jag bara på att någon mögelkänslig vän ska komma och känna konstiga dofter i mitt badrum (nej, inte såna dofter!).

SJ har nu lanserat sitt bonusprogram för trogna kunder; SJ Prio. Jättefint. Man säger bland annat att SJ går så bra nu att man vill ge tillbaka lite till kunderna. Jag har lite andra radikala förslag: sänk priserna. Kom i tid.

Jag har länge funderat på att skriva ett litet hack som optimerar tågbiljetter hos SJ. När man söker hos SJ på populära sträckor (och man är givetvis jäkligt sent ute) så brukar det vara fullt på hela sträckan, men det finns biljetter på alla delsträckor så att det går att pussla ihop sin resa ändå. Hacket ska givetvis också optimera på pris. Det finns ju mer än ett trick hos SJ att utnyttja; till exempel kostar en resa Nrkpg- Gbg mindre om man beställer den som Lkph -Gbg i stället, som ändå tar rutten via Norrköping.

När jag är mer frustrerad än vanligt över SJ brukar nya idéer och features dyka upp till det planerade hacket, men jag orkar aldrig genomföra det. SJs sajt är så jäkla seg att väntetiden i utvecklingen skulle döda hackglädjen. Konspirationsteori: Det är förmodligen meningen också.

Jag har den senaste tiden drabbats av plötslig hörlursdöd. Det började med att lurarna till min mobilhandsfree började spraka och glappa. Väldigt opraktiskt när man är ute och springer och försöker lyssna till radio. Nåväl, det löste sig genom att jag tryckte in mina gamla Sony-hörlurar i handsfreen. Funkade prima tills i förra veckan, då höger hörlur bestämde sig för att ge upp.

Så igår när jag hade ärende för jobbets räkning till Webhallen så passade jag på att köpa ett par Creative EP-630. Första intryck: bra ljud, bra passform, bra tätning. Jag gillar små hörlurar som tätar med utbytbara gummiexpansioner i olika storlekar. Sladden är dock något gummiklibbig vilket gör att det är svårt att få till en bra hoprullning i fickan.

Fjällsemestern som för en vecka sen bara fanns i korta icq-konversationer antog helt plötsligt väldigt konkreta former efter en maraton-skype-session i torsdags. Nu är tågbiljetter beställda, menyn i princip spikad och medlemskorten från STF beställda. Det går fort när man väl bestämmer att något ska hända. För att inte tala om hur praktiskt det är att Anders inte pysslar med så mycket om dagarna (eller åtminstone hellre gör nåt annat än vad han borde göra).

Nu måste jag bara gå till Alewalds och skaffa ett par kängor. Och gå in dem. Kanske framtida löprundor runt Kungsholmen får gå i lumpentema?